1. En bouppteckning är att en av dödsbodelägarna, eller av delägarna utsedd person, såsom bouppgivare inför två förrättningsmän uppger boets tillgångar och skulder per dödsdagen. Bouppteckningen skall sedan också, eventuellt vid ett avslutande möte, godkännas och skrivas på av samtliga dödsbodelägare.

2.
Bouppteckningen är den ingående balansen i den nya juridiska personen som benämns "Dödsboet efter ..... " Den skall ta upp tillgångar och skulder per dödsdagen. Banker skall ge saldobesked per dödsdagen med upplupen ränta. Värdepapper och fonder tas upp till 75 % av kursen på dödsdagen. Fastigheter värderas till taxeringsvärde året före dödsfallet. Bostadsrätt värderas till föreningens deklarationsvärde per dödsdagen. Detta är ett intyg som utfärdas av föreningen. Löpande skulder såsom telefon, eventuell färdtjänst och vårdkostnad liksom alla kostnader i samband med begravningen skall också tas med.

3.
Vissa kostnader är inte avdragsgilla i bouppteckningen. Hit hör tex adressändring, tömning och städning av lägenhet etc. Dessa kostnader avräknas istället vid arv och skifte.

4.
Tillgångar och skulder för efterlevande maka/make skall också tas med på samma sätt som för den avlidne.

5.
Testamente, äktenskapsförord och eventuell tidigare bouppteckning efter avliden maka/make skall bifogas bouppteckningen i vidimerad kopia.

6.
Utfallande försäkringar skall uppges och försäkringsbolagets bouppteckningsintyg bifogas. Intyget talar om hur beloppet skall hanteras i bouppteckningen. Vissa försäkringar noteras utan att beloppet inräknas i den totala tillgången.

7.
Värdering av lösöre sker numera vanligen enligt schablon. Detta innebär att man skiljer på återanskaffningsvärde, dvs värde enligt försäkringsbolag för att ersätta efter brand och vattenskada, affektionsvärde som är dödsbodelägarnas fördelning av lösöre när en lägenhet skall tömmas och avvecklas, samt bouppteckningsvärde enligt schablon. Endast om speciellt värdefulla tillgångar som tavlor och antikviteter finns så görs en speciell värdering av dessa. Denna fördelning av lösöret är en fråga för dödsbodelägarna och ingår inte normalt i bouppteckningsarbetet.

8.
Det är viktigt att alla dödsbodelägare får tillgång att bland lösöret kunna ta hand om saker med speciellt värde, affektionsvärde, för just denna person. Eventuellt kan lösöret fördelas i lotter som sedan genom lottning fördelas bland de anhöriga.

9.
Dödsbodelägarna har att själva uppge delägarkretsen. Att söka arvingar är en separat uppgift som inte ingår i det normala arvodet.

10.
En arvinge kan avstå från sitt arv. Arvet går då vidare till nästa led, vanligen den avstående arvingens egna barn. Endast om barn saknas går arvet tillbaka till hela dödsbo-delägarkretsen. Man kan således inte avstå till förmån för en viss person i delägarkretsen. Arvsavstående kan minska den totala skatten för dödsboet.

11.
Det skall poängteras att bouppteckningen avser förhållandet per dödsdagen. Vad den avlidne gjort under sitt liv med sina tillgångar är en fråga som inte ingår i bouppteckningen såvida inte uppenbara missförhållanden gäller där en dödsbodelägare blir orättvist behandlad i fråga om förskott på arv. Det skall här påpekas att man kan skänka bort 10.000:- per år utan att skatt föreligger. Om någon dödsbodelägare är missnöjd eller osäker om förhållandet före dödsfallet kan det vara fråga om att göra en boutredning med en av Skattemyndigheten tillsatt boutredningsman. Detta är en speciell uppgift som inte ingår i det normala bouppteckningsarbetet.

12.
Den som handhar dödsboets praktiska arrangemang, såsom att anordna begravning etc, har att i bouppteckningen redovisa tillgångar och skulder och hur det förfarits med dessa. Om likvida tillgångar inte täcker löpande skulder så kan en fordran på dödsboet uppstå där egna redovisade utlägg först skall betalas innan skifte kan företas.

13.
När bouppteckningen godkänts av dödsbodelägarna lämnas den in till Skattemyndigheten i original och extra kopia för registrering och beräkning av eventuell skatt. Först efter denna registrering och beräkning av skatt kan arv och skifte företas.

14.
Skattemyndigheten registrerar alltså bouppteckningen och beräknar eventuell arvsskatt. Om skatt skall betalas så skickas ett inbetalningskort till dödsboet och själva bouppteckningen sänds till skattemyndigheten. När skatten har betalats så sänds bouppteckningen i original till förrättningsmannen som lämnar den vidare till dödsboet.

15.
När bouppteckningen i original har erhållits kan skifte företas. Vid skiftet skall tillgångarnas verkliga värde användas. Värdepapper värderas till kurs per skiftesdagen och bostadsrätter och fastigheter till marknadspris. Om en dödsbodelägare haft utlägg för dödsboet så skall detta ersättas först innan skiftet sker. Likaså skall avräknas kostnader för tex städning och tömning av lägenhet och andra kostnader som inte är avdragsgilla i bouppteckningen.